Lösenord

måndag, februari 19, 2018

Midvinterfest

I torsdags, vid lunch, så traskade jag tillbaka till jobbet med dessa i näven. Vad är detta då, tro? Jo, detta var matbiljetter till kvällens årliga Midvinterfest, som hålls i Nyköping på Stora Torget. För en hundring kunde en köpta tre matbiljetter, som stod för tre maträtter under Midvinterfesten. Detta skulle bli vår torsdagsdejt!


Vad är Midvinterfest? undrar ni. Jo, det är ett ståhej som Nyköping ordnar upp, där stadens restauranger och fik ställer upp i små bodar och ger smakprov och säljer delikatesser som de står för. Mellan 16-20 så står bodarna öppna med Nyköpings mat, det finns öppna eldar, trumpetspel, orkestrar och dockteater.

Lite efter 16, när både jag och Emil slutat, så slöt vi upp på Stora Torget.


Här är vi!


Till en början var det rätt glest på folk och en kunde gå runt och kika på sortimentet. Här ser ni Nystugans Ekogård, som sålde ekologiska ägg, honung och korv.


Eller Mats Konditori som hade en hel armé med små bakelser, kakor, biskvier och smoothies.


Det stod folk med öppna eldar och kokade kaffe, stekte hamburgare, ostkorvar, stekte crêpes och våfflor.


Eller i pizzerian Fazanas bod, där de stod och gräddade flatbread-pizza!


Emil och jag började med att lägga vår första matbiljett på varsin sådan. Mmmmm, så god den var! 


Elin och Robin slöt också upp med det sköna trumpetspelandet i bakgrunden, och valde också att köa för en pizza.


Vi blev snabbt väldigt kalla, och jag och Emil smög iväg till VarDagsRums bod, där de gav ut cupcakes och varm choklad för varsin matbiljett. Vi tog varsin varm choklad med grädde - hans med hasselnötssmak, min med karamellsmak.


Vi spenderade sedan den sista matbiljetten på en värmande rätt - jag tog en ekologisk böngryta från Hellmanska Gården, och Emil en stekt ostkorv från Nystugan.

Därefter var i så frusna att vi bestämde oss för att gå hem. Det hade redan börjat mörkna, och både jag och Emil kom fram till att det inte hade varit bästa beslutat att lämna bilen hemma...


Brrrr! Vi pilade på så snabbt vi kunde och värmde oss med en kopp varmt te väl hemma. Trots att det var kallt, så var det en otroligt mysig och fin kväll. Så pittoreskt småstadsaktigt, detta, visst?! Värt helt vita, förfrusna tår.

Detta vill jag göra om igen nästa år! Har ni något liknande där ni bor?

söndag, februari 18, 2018

Paris: Dag 4, Minibaguetter och hemresa

Måndagen ringde klockan 8 - egentligen alldeles för tidigt när jag märkte hur länge jag bara satt och rullade tummarna med redan packade väskor vid 9-tiden. Men. Till slut tog jag mig ut för att möta upp Loïc en sista kort stund innan bussresan mot flygplatsen. Han hade lovat mig att göra baguetter som jag kunde ta med hem, i lämpligt reseformat.


Jag hade bett om två, men fick såklart fyra. Alldeles varma var de. Jag blev så glad, han fick en stor kram och sedan sade vi adjö för denna vistelse.

Jag kunde givetvis inte hjälpa annat än att smaska upp en av baguetterna på vägen till bussen. 


Solen sken och det var molnfritt i Paris. Kändes så konstigt att behöva åka hem. Visst saknade jag Emil som få, men samtidigt... Mitt Paris...


Två timmars bussresa senare och jag befann mig här. I kö på att få stiga på planet.


Sedan mötte Emil och hans farmor upp mig på flygplatsen (så snällt!) och vi åkte hem. Jag och Emil hade långa, fina samtal om hur det varit på tu man hand, grät och kramades och kysstes och sedan åt vi fransk baguette till middag. Kors, vad gott det var.

(Jag råkade boka en ny Paris-resa - 11-16 maj).

fredag, februari 16, 2018

Busigt kärlekspynt och red velvet cupcakes

Vi tar en PAUS i Paris-inläggen (ni verkar inte heller riktigt vara här för att läsa dem??). Mitt i allt detta så måste jag ju åternämna att... Det var ju alla -ans dag i onsdags!

Jag var så finurlig att jag smög hem mitt under dagen och hemlighetspyntade vårt bo i  hjärtan.




Med hjärtgirlanger, hjärtpynt, hjärtchoklad och en hjärtballong. Så busigt, va?!


Jag åkte tillbaka till jobbet, arbetade, och på vägen hem låtsades jag som ingenting. När han klev innanför dörren sade han "Va?!! EMELIE? Du har varit hemma?!?!". Och upprepade det några gånger. Söte han!

Kvällsplanerna på alla hjärtans hade länge varit att baka tillsammans. Baka red velvet, för det är min favorittårta, och denna gång cupcakes! Emil gjorde bakelserna och jag frostingen, och så gjorde han varsitt mjölkchokladhjärta.


Kolla så fint det blev? (JA, en ser att det är hembakt men det är väl det som är tjusningen?!).


Sedan låg vi i soffan med filt och varmt te, mumsade cupcakes (de blev SÅ GODA. Speciellt frostingen. Mmmm!) och såg på Dexter. Hela tredje säsongen klar! 

... Därefter peppar vi även till helgen. Inte nog med att det var Wahlgrens Värld-premiär igen igår - imorgon skall vi åka upp till Stockholm, äta frukost på ett café, träffa min syster och sedan skall jag och Emil äta på finrestaurang och gå på Pernilla 50 års-show!

... Sedan hade jag en mysig tanke om att hälsa på farmor och farfar på söndagen, efter att vi sovit över hos Nattis och hennes flickvän. #fullspäckadhelg

HUR TREVLIGT? 

Paris: Dag 3, JP-återseende och burgardejt #36

Rungande protester angående Paris-pausen här i bloggen, wow! Jag menade visserligen inte att sluta skriva om det helt, utan att sticka av med lite andra inlägg om dagarna som kommit emellan. Men roligt att se er så intresserade..! Så vi fortsätter...

Söndagen, den sista heldagen i Paris, vaknade jag upp i detta täcktrassel. En sak att säga om den här studion: Täcket är vansinnigt mysigt. Tjockt och bulligt och varmt och tungt. Sov så himla bra.


Redan innan resten av Parisarna klivit ur sängen smög jag ut på boulangerie-jakt (vilket är lättare sagt än gjort på en söndag!). Jag var tvungen att traska runt ett tag bland mina tidigare boulangerier... Jag menar, jag har ju testat de flesta i kvarteret, men eftersom det var 3 år sedan nu så minns jag inte vilka som var öppna på söndagarna...


Men till min förtjusning var ett av mina favoritboulangerier öppet! Huré! (eller 'Hurra!' som en skulle kunna dra parallellen till i detta fall). Huré tyckte jag så mycket om, då det var dessa som introducerade mig för mina franska favoritbakverk: pain au chocolat aux amandes samt turbichoc.


Jag köpte en demi-tradidion, pas trop cuite (s'il vous plaît!!!), som på den gamla goda tiden, och traskade hemåt. Åh, den var alldeles varm, fluffig, gosig... (japp, jag tog en tugga på vägen hem).


Som jag sedan åt hemma i min stillhet, scrollandes på mobilen. Och sedan piffade jag!


Då klockan var runt 12 tog jag mig ut igen, och denna gång på promenadäventyr. Kolla, hur vackert?!!


Gick förbi järndamen igen. #hopplös


Fortsatte traska runt i 7:e arrondissemanget.... 


... där jag tycker byggnaderna är så fasligt stora och pampiga. Älskar pampiga fasader.


Så kom jag efter 1½ timme ned till mitt gamla boulangerie. Åh! Tyvärr var inga gamla kollegor där, men jag träffade min chef Nadia, gav henne en påse zoo (svenskt godis är en obligatorisk present!) och pratade lite om hur saker var nuförtiden. En kort, men så sjukt trevlig, visit!


Vid 13-14-tiden hade jag stämt kompisdejt med en tjomme jag inte träffat på flera år. JP! Ni kanske känner honom närmare som "fransosen", som jag dejtade under ett år (!!!!) under mitt au pair-år i Paris. Han har varit borta ett år och jobbat i Canada, både med animerade filmer och fotande till instagram (hans instagramkonto har växt sig rätt stort nu!).

I vilket fall som helst hade jag inte sett JP på flera år då han varit borta och rest, men nu var han tillbaka i Paris och dessutom hittat ny lägenhet! Den ville jag se!


På gränsen mellan 6: och 7:e arrondissemanget låg hans lilla boning, och när vi sågs igen fick jag ett stort leende på läpparna. Vilka härliga minnen jag och JP har, alltså!

Vi hängde i hans lägenhet ett tag och diskuterade kvällsplanerna, återberättade gamla minnen, skrattade, skämtade, berättade om Emil/hans flickor i Canada och hade det bara allmänt chill. Men till kvällen: klart vi skulle ha burgardejt!!!! Kommer ni ihåg? Totalt hade vi hunnit testa 35 burgarhak innan, och denna gång skulle vi hit. Till Birdy.


En 20-minuters promenad från hans lägenhet, vi slog oss ned och beställde burgare. Helt sjukt hur vi inte har förändrats på den fronten: jag utan sås på min, han utan ost.


Min var god! Inte jätte-god, men god! Burgaren fick 6/10 och lokalen 2/10.


Burgare #36. 

Sedan kramades vi hejdå, och såg till att ses igen nästa gång jag är i Paris. Oförskämt kul att se honom faktiskt - det var jag inte beredd på. Roligare att vara vän med honom än att dejta honom, det är ett som är säkert (haha!).


Jag gick halvtimmen hem förbi Eiffeltornet igen, innan jag kom hem.


Väl hemma hade jag lååååånga nattsamtal med Emil och somnade sedan som en jävla stock. Dagen efter skulle jag åka hem......


onsdag, februari 14, 2018

Paris: Dag 2, Brödhjärta och tryffelburgare

Lördagsmorgonen vaknade jag upp av solens strålar (åh?! hur ofta får en göra det nuförtiden?), och förstod först inte riktigt var jag var någonstans. När insikten sedan slog mig bredde jag ut mig i sängen och bara kände harmoni i hela kroppen.


Som ni ser ovan var himlen helt klarblå, inte ett moln, och utanför så hade hela snökaoset från gårdagen töat bort. Fanns knappt något minne kvar - det var över 10 grader varmt och solen sken. Helt fantastiskt! Jag tog en promenad genom marknaden, och fastnade i dofterna av färsk fisk, grönsaker, frukt, blomster och ostar.


Gick förbi ostbutiken och önskade mig ha råd att köpa med mig halva butiken hem.


Lördagssolen letade sig fram runt alla gathörn, och helgpigga fransoser sprang omkring och veckohandlade i de olika lokala butikerna. Ljuden som omslöt mig var karakteristiskt för morgon i Paris: en hackig moppe som smäller förbi, klackarna från snabbstegande franska damer, utropet från en frukthandlare, en bil brummar dovt i bakgrunden, franska meningar slängs hit och dit mellan förbipasserande....


Kom till slut ut ur marknads- och butikskvarteret, och begav mig mot Loïcs jobb.


45 minuter senare var jag där (tar egentligen vara 30 minuter att gå, men jag tog en liten njutbar omväg), och redo att möta upp Loïc som precis skulle sluta jobbet. Olyckligtvis skulle han dra över tiden, fick jag höra, och han hade då sagt till sina kollegor att "Emelie kommer komma inom kort, då skall hon få en kopp te - Earl Grey - med kall mjölk till. På sekunden hon kommer in skall hon få det!". Jag kände mig så bortskämd!

Han kom även ut lite snabbt med två nygräddade baguetter till mig, och ett litet brödhjärta som han gräddat som en tidig morgonbeställning inför alla hjärtans dag.


Jag slog mig ned, drack mina sex (!) koppar te som fanns tillgängliga och åt upp den lilla baguettesnutten som var formad som ett hjärta. Tänk er, när jag bröt upp den mitt itu och ångorna från det nybakta brödet bara väller ut, långsamt och sensuellt, i varma härliga rökslingor.


Då var jag en lycklig tös. Och brödet var bland det godaste jag ätit på mycket, mycket länge.

När Loïc äntligen fått sluta hade vi vår kompisdejt som inplanerat. Vi skulle testa den nya restaurangen i en av Loïcs favorithamburgerkedja (som JAG introducerat honom för, dessutom!), PNY. Denna heter PNY Voyager, och låg en timme upp, nära Montmartre.


Interiören var futuristisk och flashig, och vi slog oss ned och beställde in. Jag var bold och tog en ny sorts burgare - tryffelburgare med oeuf à cheval (betyder: ridande ägg = stekt ägg).


JÄTTEGOTT! Här ser ni mig med äggula i hela fejset. #göllitjej


När vi ätit upp var jag mer än mätt (men glad!) och vi fortsatte vår promenad. Jag tänkte lämna av Loïc vid lämplig tågstation, och det var visst en timme ned som passade sig bäst. Vi traskade dit..!


Åh, Paris.. Paris...

Jag handlade en liten alla hjärtans dags-present åt min Emil hos Jeff de Bruges (känner ni till) - en hutlöst dyr men toksnygg chokladask med flera våningar och högkvalitetschoklad. Sedan kramade jag Loïc adjö för denna dag och började gå hemåt.


Jag var inte hemma förrän 1½ timme senare - alltså hade jag varit ute och gått i totalt 5 timmar denna dag. Jag var helt slut i hela benen!


Tur att jag hade baguetterna som Loïc bakat till mig!


Jag gjorde världens godaste smörgås (smör, ost, skinka och sallad) pga fransk baguette = alltid bäst. Sedan låg och jag scrollade på mobilen länge länge länge, chattade med Emil, skickade bilder och bara hade det härligt.

För sen somnade jag.